lördag 16 april 2011

Min vän keramikern


Idag har jag hängt hos min fina vän Miriam i hennes krukmakeri på Torekällberget i Södertälje. Vi har suttit i solen på innergården till 1700-talshuset där hon jobbar och ätit småkakor och druckit kaffe. Där blir det alltid sommarvärme tidigt på våren och kaffet smakar sällan så bra som på trappen bredvid Miriam.

Vi hinner alltid avverka samtalsämnen på löpande band, med vissa avbrott för besökande, somliga mer frågvisa än andra. Det är så mysigt att vara med där under en hel dag. Jag blir väldigt nedvarvad och glömmer tid och rum. Jag sitter alltid och sysslar med någonting, klämmer på lite lera, glaserar ett fat eller övar upp mina svalnande drejkunskaper samtidigt som jag träffar en av de finaste personerna jag känner.

Idag berättade Miriam att hon ska hitta på nya saker att göra om dagarna, vilket innebär att jag kanske inte får sitta där på kaffetrappen så många gånger till. Det innebär förhoppningsvis också att jag istället har möjligheten att träffa henne oftare och under mer spontana former. Inget ont som inte har något gott med sig!

Jag får, liksom alla andra, ta och raska mig på om jag vill ha något av alla de fina sakerna som hon sitter och gör om dagarna. De passar såväl shabby chic-fantaster som hårdrocksanhängare och allt däremellan.





Bilderna är Miriams.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...