torsdag 1 september 2011

Kunglig (jogging)tur!


På kvällens joggingtur hade jag som vanligt blicken mer i dikeskanten än framför mig (det är inte bara på tandemcykel som jag är på svampsafari). Plötsligt lyste det vitt i gröngräset och jag såg direkt vad det handlade om. En hel familj av dessa vackra ståtliga och ovanliga svampar; the king of all kings: Kungschampinjonen.




Jag fortsatte rundan runt och plockade därefter glatt mina kungligheter. Anledningen till att jag direkt visste vilken svamp det handlade om var pga att jag för två år sedan plockat två dasslockstora exemplar i tron att det var stolt fjällskivling. När jag kom hem och kollade upp dem i min (skrala) svampbok förstod jag att det inte handlade om fjällskivlingen, men jag kunde inte hitta vad det var. Eftersom man inte ska äta något som man inte vet vad det är så slängde jag helt sonika ut megasvamparna. Efter en vecka gnagde nyfikenheten fortfarande och jag kollade upp i en bättre svampbok vad det kan ha varit för svamp. Snopet kunde jag konstatera att jag kastat ut fina exemplar av några av de bästa matsvamparna i Sverige. Följande går att läsa på nätets svampforum:

- Kungschampinjonen ***(Agaricus augustus) är en svamp som gärna beskrivits i lyriska ordalag som den ädlaste och mest delikata bland champinjoner.
- En champinjon som räknas som en av dom finaste matsvamparna.
- Räknas sedan länge som en förträfflig matsvamp, ofta trestjärnig i svampböcker.















Jag hittade även två tjusiga exemplar av ängchampinjon. Man ska egentligen inte plocka vit svamp om man är en svampgröngöling som jag, men jag har just uppgraderat mitt eget svampanseende och ser mig numer som hyfsat svampkunnig. Det måste man väl anses vara om man har hittat ett tiotal fina champinjoner utan att ens försöka? Som hyfsat svampkunnig vet man även att det är vit svamp med vita skivlingar man ska undvika. Däremot vit svamp med bruna skivlingar innebär förmodligen att det är någon typ av champis man har att göra med. Hurra!


Eller? Säg den lycka som varar för evigt utan någon smolk i bägaren? På nätet går följande att läsa:

- Kungschampinjonen tillhör en grupp av champinjonsorter som kan innehålla varierande mängder av tungmetallen kadmium, ett ämne som i höga halter kan vara farligt för människan.

Att det här jäkla kemikaliesamhället penetrerar sig in i alla delar av livet. Inte ens en ynka lyxsvamp ska man kunna få ha ifred. Jag tänker dock inte låta mig skrämmas av lite tungmetaller. Jag resonerar som SvampklubbsLennart och menar att:

- En champinjonälskare, som den som skriver det här, tar naturligtvis risken att äta lite farligheter, det blir ändå väldigt lite eftersom man inte ramlar på finfina kungschampinjoner varje dag, eller ens varje år.

Det var det. Nu ska jag bara fundera på hur jag ska förvara dem/använda dem. Torka, förvälla, äta direkt i sås? Någon som har något kungschampinjonsrecepttips?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...