Bondbönor i blom, potatisdjungel, rödlök och palsternackor i rader. Björnbärsrankor dignande med gröna små kart. Första skörden av lök och sockerärtor och så mer skörd av rabarbern. Juni på kolonin är en händelserik tid. Igår gjorde vi klart det sista och satte ut gurkplantorna i pallkrage och sådde störbönor i massor. Störbönor är det bästa som finns och i år kör vi på både purpurstörbönor och störvaxbönor. Det är egentligen lite för sent att så dem från scratch såhär sent i juni, men jag tror nog det ska bli nåt av dem ändå. En sak det inte blir något av i år är tyvärr morötter. De ville inte alls växa till, och efter en solig vecka i maj så fanns inga spår av de sköra morotsplantorna. Jag sådde nya morotsfrön men de ville inte heller komma upp. Så nu gror spenatfrön och sojabönor i den pallkragen istället. Vissa år går det andra inte. Och det är omöjligt att veta i förhand vad som ska funka och inte. Men det är väl lite det som är tjusningen.
Ibland är det svårt att kombinera kolonilivet med resten av ens vardags- och helgbestyr. Man kan ju ge kolonin hur mycket tid som helst och det skulle ändå finnas saker kvar att göra. Jag tycker det är viktigt att lägga sig på en nivå som känns lagom för en själv. Även om alla drömmer om proffsodlingarna i trädgårdsböckerna, så är det inte realistiskt att genomföra för de allra flesta. Iallafall inte om man inte vill besöka och jobba på lotten 3 gånger i veckan. För min del är det inte eftersträvansvärt. Det räcker gott med en kanske ibland två gånger i veckan och gärna i kombination av ett dopp i sjön bredvid, eller en lunch i solen. Jag är nöjd så länge jag kan få med mig några grönsaker hem då och då. Den känslan av rikedom är min målbild.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar