lördag 19 juli 2014

Favorit som sommarrepris: Rastlösheten över att se tiden rinna oss ur händerna





Oftare och oftare numer känner jag mig stressad över faktumet att tiden rinner mänskligheten ur händerna. Vi står och stampar och vet egentligen vilken väg vi bör ta för att komma allra längst i vårt mänskliga evolutionära lopp. För om vi ska komma längst rent överlevnadsmässigt bör vi hoppa på och genomföra en hel del stora grejer på global och lokal nivå. Det innebär att rumstera om och ändra tankesättet och samhället i grunden. Att bygga på andra saker än kliva-över-lik-vinster till vissa rika grupper. För den här köttskandalen som fortfarande skapar rubriker är ju bara ett symptom på en större samhällelig sjukdom. Självklart kommer det att fuskas med matprodukter om marknaden kräver allt billigare livsmedel. För det är ogörligt att ta fram en reko lasagne på vettiga råvaror om den ska kosta under 30 spänn. Man har bantat produktionsledet ända tills det inte går längre. Då fuskar man, blandar i billigare råvaror för att folk ändå inte kan avgöra skillnaden. Därför består korv mer och mer av ströbröd och E-kryddor. Därför består hamburgare av hjärta och blod.

Att ändra samhällets grundstoder har gjorts förr, men känns nästan omöjligt i vårt nedärvda begränsade korta långtidsminne. Det är lite som att det som inte skett under ens egen levnadstid upplevs aldrig ha hänt. Men tänk hur omvälvande det måste ha varit för människorna när man gick från bilden av världen som rund och inte platt. Det är inte en lätt sak att smälta och det kommer att ta tid. Vissa kommer att hoppa på det nya tankesättet tidigt och vissa kommer krampaktigt hålla kvar vid det gamla så länge som möjligt (förmodligen är de de som tjänade mest på den samhällssynen). Omställningsrörelsen i Sverige börjar växa och sprida sig mer och mer, och det har dykt upp ett par reportage och personporträtt i media som speglar dem som börjat tänka om. Det som är viktigt är att det är en politiskt obunden rörelse, med folk från alla olika partifärger som insett att den här miljöfrågan är mer än en fråga i mängden av andra frågor.  Det är inte den som ska anpassas till rådande samhällsklimat och få lagom stor plats, utan det är samhället som ska anpassas efter jordens ändliga resurser.

För att dra mitt strå till stacken och bidra till att vi tar några kliv i rätt riktning vill jag sprida de tre filmer jag sett den senaste tiden som handlar om just detta. Att tänka om. Gör om och göra rätt. Jag hoppas att alla vill ge dem av sin tid. Passa på under sommarlovet och utbilda er. Koka kaffe och tryck på play. Det är det bästa jag gjort i år. För jag har fått en målbild om var jag vill att vi ska vara om 10 år, vad mitt engagemang strävar mot. Målbilder är A och O för att veta var vi ska. Annars blåser vi runt planlöst och låter andra bestämma var vi hamnar = katastrof. Nu kör vi!

1) En första trigger för mig var den här otroligt spännande dokumentären: Systemfel som hotar världen. Så sjukt mindblowing. Den lyfter på stenar som jag inte vetat eller vågat lyfta på tidigare. Se den. Gör det bara! Den är så lätt att fastna i, så långt ifrån långrandiga skolföreläsningar. Man kanske inte håller med om allt. Men oj.

2) Fick tips att se den här filmen från Gustav. Kanske att Allan Savory stundtals tangerar skolföreläsningen välkända rum, men det här är alltför spännande för att tycka att det blir långtråkigt. Han ifrågasätter vår syn på boskapsuppfödning som klimatbov och menar att rätt hanterat så kan boskapen bidra till att återskapa trasiga ekosystem, Detta då boskapens gödsel tillför marken näring igen, vilket gör att det växer. Och när gräs och buskage grönskar så binder de koldioxid vilket är gött för klimatet. Med talande bilder övertygar han i alla fall mig om att dagens hantering av boskap i USA och Afrika etc går att göra på ett mycket bättre sätt. Vi måste komma ihåg att vi inte bara sabbat klimatet utan också har en hög förlust av biologisk mångfald och att ökenspridningen i världen är ett stort problem även om vi i Norden har svårt att se effekterna.






Allan Savory - Keeping Cattle: cause or cure for climate crisis? from Feasta on Vimeo.



3) Tredje filmen men absolut inte på bronsplats kommer vår svenske miljöforskare Johan Rockströms. The man the myth. Shit alltså, det är först nu jag har insett hans storhet. Helt klart den skarpaste kniven i den svenska miljölådan. Han har ett Ted Talk där har pratar om planetära gränser och hur vi pushar jordens ekosystem från flera håll. Men också att vi är första generationen att på riktigt förstå omfattningen av vårt handlande och därmed är vi också första generationen som kan ändra oss och ändra våra system till hållbara sådana. Grymt sammanfattat (om än i högt tempo), han får vem som helst att förstå att det är allvar.




Den stora frågan bakom alla dessa filmer är alltså: Vill vi springa en generationsstafett med en grön planetär stafettpinne att överlämna till våra barn och barnbarn, eller ska nästa generation få springa sin livs värsta mara utan vätskekontroller eller powerbars i målfållan?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...